laga egen barnmat

Laga egen barnmat är enkelt och roligt!

På denna hemsida ger vi tips på smakportioner, enkla recept på hur du kan göra egen barnmat, mellanmål, frukost, smoothie att ha i din klämmis, gröt, med mera.

Laga egen barnmat från fyra månader

Från fyra månaders ålder kan du låta ditt barn smaka mat. Du kan välja att laga egen barnmat eller köpa färdig. En del barn blir tidigt intresserade av mat och äter väldigt mycket, medan andra bara vill ha någon sked. Vill du lära dig mer om smakportioner, smaksensationer och vad som är viktigt att tänka på när du introducerar mat kan du läsa vårt avsnitt om smakportioner.

Tips och trix

Här samlar vi tips på vad man kan tänka på när du introducerar mat, hur man får bort ingrodda fläckar, vilken tandborste som är bra att använda om din bebis inte vill öppna munnen, vad som är bra att ha med sig på utflykten och mycket mer. Ska du åka bil med din bebis rekommenderar vi att du läser det här.

Gluten till din bebis

Livsmedelsverket rekommenderar att man någon gång mellan fyra och sex månader sakta introducerar din bebis till gluten. Introduceras barnet till gluten samtidigt som det ammas minskar risken att bli glutenintolerant. Gluten finns i vete, korn och råg. Du kan exempelvis ge ditt barn en liten bit vitt bröd, ett smörgåsrån att suga på, eller en liten sked gröt några gånger i veckan. Efter sex månader kan du öka mängden.

6 månader

När ditt barn fyllt sex månader har det blivit tillräckligt gammalt för att kunna äta plockmat. Det är då dags att börja introducera kött, kyckling, fisk och ägg. Kött och kyckling är relativt svårt att tugga och kan med fördel mixas till en färs som du lagar biffar av. Fiskbitar brukar barnet själv kunna äta, annars går det bra att mosa. Kontrollera att fisken inte innehåller några ben. Ägg kan ges som omelett eller som äggröra. Se gärna till att maten är tillräckligt energirik genom att tillsätta extra fett, exempelvis från olivolja, rapsolja, smör eller något nötsmör.

När ska bebisar äta nötter?

En studie publicerad i New England of Medicine år 2015 studerade barn som tidigt blev introducerade till jordnötter jämfört med barn som inte alls fick äta jordnötter. Vid fem års ålder utvärderades antalet allergiska och i gruppen som undvikit jordnötter hade 35% utvecklat jordnötsallergi. I gruppen som tidigt introducerats till jordnötter hade endast 11% utvecklat allergi.

Introduktion till hela bitar

Barn behöver lära sig att äta hela bitar. Första gången barnet sväljer en hel bit kommer den att göra som den är van att göra med flytande föda. Biten kommer då att hamna längst bak i munnen vilket leder till att barnet hostar för att få fram biten igen och sedan försöka svälja biten på nytt. Detta kan upplevas som skrämmande för en förälder men att lära sig att svälja är en process som barnet måste lära sig. Servera inte mat som är rund, som exempelvis vindruvor, oliver och minitomater, utan skär dem i bitar. Se till att ditt barn sitter upprätt och lämna aldrig barnet ensamt med maten.

En studie visar att barn som tidigt blivit introducerade att äta hela bitar åt mer varierat vid 15 månaders ålder. Barn som hade fått äta mat i bitar efter att de fyllt tio månader var inte lika benägna att äta kött, fisk, ägg, råa grönsaker och frukt. Föräldrarna ansåg också att de hade svårt att få deras barn att äta. När barnen fyllt sju gjordes en ytterligare uppföljning och man kunde även då se att de barn som fått en senare introduktion till hela bitar var i allmänhet mer skeptiska till grönsaker, kött och viss fisk.

Vad är BLW?

BLW står för baby led weaning och innebär att bebisen själv styr sitt ätande. Från sex månaders ålder brukar pincettgreppet vara tillräckligt utvecklat för att kunna greppa maten. Tanken är att barnet äter själv lär sig att känna hunger och mättnad. Exempel på vad du kan ge är kokt broccoli, potatis, mjuka bönor som exempelvis ägg, avokado, banan eller bröd. Skär maten i tillräckligt stora bitar för att barnet ska kunna greppa den, men tillräckligt små för att de inte ska kunna sättas i halsen. Skär rund mat i halvmåneform så minskas risken att de fastnar. De som förespråkar BLW menar att barnen tidigt lär sig att hantera fast föda löper mindre risk att sätta saker i halsen då de tidigt lär sig rätt tungrörelser.

BLW recept

Här på vår sida samlar vi många recept om ni vill testa plockmat. Exempel på sådan mat är grötpinnar, makaronilåda, bananpannkaka, muffins, torsk och potatis, med mera.

8 månader

Runt åtta månader är det vanligt att smakportionerna övergår till mindre måltider men här får man följa sin bebis. Barn är olika och kan äta olika mycket utan det behöver betyda att någon äter för lite. Vissa barn vill äta hela mål direkt medan andra tar flera månader på sig att komma upp i några matskedar.

Meny bebis 8 månader:

Här kommer ett exempel på hur en dag kan se ut:

Frukost:

Bröstmjölk/modermjölksersättning, gröt eller välling, grötpinnar, frukt eller fruktpuré.

Mellanmål:

Smoothie, frukt eller grönsakspuré. Här finns inspiration på vad du kan laga till mellanmål.

Lunch:

Hemlagad mat eller köpt. Du kan exempelvis laga pumpa med quinoa och mandelsmör, torsk med potatis, ärtor och sås, makaronilåda, risotto, supersnabb tomatsås med makaroner eller äggröra. Här finns fler tips om du vill laga egen barnmat. Avsluta gärna med frukt eller bär.

Mellanmål:

Gröt, bananpannkaka, frukt eller avokado.

Middag:

Laga egen barnmat eller köp färdig. Exempel kan vara köttfärssås och spaghetti, röda linser med kokosmjölk, glutenfria plättar. eller Här finns fler recept om du vill laga egen barnmat.

Kvällsmål:

Bröstmjölk/modermjölksersättning, gröt, grötpinnar eller välling, frukt eller fruktpuré.

Dryck till din bebis

Låt ditt barn dricka bröstmjölk eller modermjölksersättning i anslutning till måltiden. Erbjud ditt barn att dricka vatten om det vill. Undvik söt dryck från start då det ökar risken för karies och ger tom energi. För att ersätta den vätska som förvinner via urin, avföring, utandning och svett behöver en bebis på 10 kg ungefär en liter vätska. Maten innehåller också stora mängder vätska som bebisen får i sig naturligt. Här tipsar vi om bästa vattenflaskan.

10-12 månader

När ditt barn blivit 10-12 månader kan du ge ditt barn frukost, lunch, middag och mellanmål. Ditt barn blir mer och mer vant att äta mat och det finns ingen anledning att laga särskild mat, utan vänj med fördel ditt barn att äta det resten av familjen äter.

Vegetarisk barnmat

I Sverige minskar konsumtionen av kött för andra året i rad. Vill du också ge din bebis vegetarisk mat så har vi många recept på vegetarisk barnmat här.

D-vitamin

I Sverige rekommenderas barn att ta ett dagligt tillskott av d-vitamin fram till två års ålder. I Finland rekommenderas föräldrar att ge barnen d-vitamin under hela uppväxten. Solen är den bästa d-vitaminkällan men under vinterhalvåret står den för lågt för att vi ska kunna ta upp någon d-vitamin. D-vitamin förekommer även naturligt en del livsmedel men tyvärr i för låga nivåer. Dessa livsmedel är fisk som lax, sill, makrill, abborre, gös och tonfisk men också i ägg och mejeriprodukter.

Järn

Bebisar föds med en järndepå men vid fyra till sex månaders ålder minskar depåerna. Bröstmjölken innehåller inte så mycket järn och om man inte tillför extra järn riskerar barnet att få blodbrist. För att de röda blodkropparna ska kunna transportera syre ut till kroppens celler behövs järn. Från sex månader behöver bebisar få i sig 8 mg järn per dag. En portion färdiggröt ger 2,5-3 mg järn men om du väljer att laga egen gröt kan du berika den med palttunnbröd som finns i vanliga livsmedelsaffärer. Här finns ett recept på järnrik gröt om du vill laga egen gröt. I blodmat, kött och inälvsmat kommer järnet till stor del från proteinerna hemoglobin eller myoglobin. Järnet sitter inkapslat i en kemisk struktur som kallas för hemgrupp och inom näringsläran kallas det för hemjärn. Kroppen har enklare att ta upp så kallat hemjärn än icke-hemjärn. Skillnaden mellan dessa två är 2-3 gånger. Gröt och välling innehåller icke-hemjärn.

Maximera järnupptaget hos din bebis

Något som är bra att tänka på är att mjölkprodukter hämmar järnupptaget, medan c-vitamin underlättar upptaget. Några exempel på vegetabiliska järnkällor om du vill laga egen barnmat är torkade aprikoser, katrinplommon, nötter, linser, bönor, kikärtor, ägg, tofu, ärtor, broccoli. Barn som äter vegetarisk kost behöver få i sig mer än 8 mg järn per dag eftersom vegetabiliska järnkällor är icke-hemjärn. Ett annat sätt att få i sig järn är att laga egen barnmat i en järnpanna.

Laga egen gröt till din bebis?

Köpt gröt är järnberikad och är således en bra källa till järn. En portion färdig gröt ger en tredjedel av det dagliga rekommenderade intaget. Vill du laga egen gröt är det viktigt att se till att den innehåller extra järn. Detta gör du genom att tillsätta paltbröd och torkade aprikoser, recept finns här.

Mat att undvika när du vill laga egen barnmat

Det första året finns det en del mat att undvika. Dessa livsmedel är: gröna bladgrönsaker, grön potatis, honung, opastöriserad mjölk, riskakor och risdryck, stora mängder salt, socker, hela nötter och fänkålste.

Gröna bladgrönsaker

Det finns nitrat i gröna bladgrönsaker som kan omvandlas till nitrit i kroppen vilket kan påverka bebisens syreupptagningsförmåga. Det krävs relativt stora mängder för att det ska innebära en hälsorisk så ett litet smakprov är ingen fara. När ditt barn blivit ett år kan man ge mindre mängder och successivt öka intaget.

Grön potatis

Grön potatis innehåller solanin vilket kan ge magont, kräkningar eller diarré. Varken barn eller vuxna ska äta grön potatis. All potatis innehåller lite solanin men det mesta sitter precis under skalet så därför bör man skala all potatis till barn under ett år.

Honung

Honung kan i mycket sällsynta fall innehålla sporer som kan utvecklas till botulism. Det är ovanligt men eftersom botulism är en så pass livshotande sjukdom avråds barn under ett år att äta honung.

Opastöriserad mjölk

Barn och vuxna bör undvika opastöriserad mjölk eftersom den kan innehålla ehec och campylobacter som kan ge skador på njurarna. Det går inte att köpa opastöriserad mjölk i affärer idag men finns på bondgårdar.

Riskakor och risdrycker

Ris innehåller arsenik och om ditt barn regelbundet äter riskakor och vegetabiliska drycker baserade på ris kan det över en tid skada hälsan. En del gröt- och vällingsorter kan även innehålla ris så läs på innehållsförteckningen. Barn bör inte äta ris mer än fyra gånger per vecka.

Salt

För mycket salt kan höja blodtrycket och forskning visar ett samband mellan högt blodtryck som barn och som vuxen. Undvik därför att salta barnets mat och att ge för mycket salt mat som exempelvis charkprodukter, kassler och korv.

Socker

Socker innehåller ingen näring, det ger bara tomma kalorier, så försök att undvika det så gott det går. Socker finns ofta dolt i smaksatt yoghurt och fil, kex och kakor, nyponsoppa och krämer, sylt och marmelad. Försök att vänja ditt barn att dricka vatten.

Hela nötter och jordnötter

Undvik att ge ditt barn hela nötter men nötsmör och finhackade nötter går bra och är en bra energikälla med nyttigt fett.

Fänkålste

Både den europeiska myndigheten för läkemedelssäkerhet (EMA) och svenska Livsmedelsverket avråder barn under fyra år att dricka fänkålste eftersom man inte vet tillräckligt om effekterna på barn som dricker fänkålste.

Hur får man barn att gilla mat?

Det är lätt att tänka att barnet inte gillar en viss typ av livsmedel när den spottas ut. Men här gäller det att vara ihärdig och fortsätta erbjuda maten. Forskning visar att en del smaker kan ta minst åtta gånger att vänja sig vid men efter nio månader hade 6/10 lärt sig att uppskatta smaken de blivit exponerade för. Laga egen barnmat som smakar så som du vill att ditt barn ska äta när det blivit äldre.